Startsidan
Om förlaget
Böcker
Författare
Press
Kontakt
Köp
  Aktuella böcker

Med gröna ögon
Marina Tsvetajeva

Översättning: Annika Bäckström
Omslag: Mia Raunegger
Inbunden
Storlek:125mm x 190 mm
Antal sidor:144
ISBN:978-91-977405-17
Utgivning: 2010, 13 januari

Köp boken hos din bokhandlare eller internetbokhandel
Sök bästa pris >>





Marina Tsvetajeva är en av 1900-talets största ryska poeter. Hennes diktning rymmer lyrik av stor lyskraft,
präglat av ett säreget återhållet patos; hennes livsöde var både fascinerande och tragiskt. Hon föddes
1892 i en intellektuell överklassfamilj i Moskva; fadern var professor i konsthistoria och modern utbildad
konsertpianist.

Den brådmogna Tsvetajeva debuterade vid 18 års ålder med en diktsamling, året därpå gifte hon sig med
Sergej Efron, officer på den vita sidan i det ryska inbördeskriget. 1922 emigrerade Tsvetajeva först till Prag
och sedan till Paris. Efter sjutton år i exil återvände hon 1939 till Sovjetunionen. Drabbad av Stalins terror,
berövad publiceringsmöjligheter, ensam och utblottad begick hon två år senare självmord.

”Marina Tsvetajevas liv kan ses som symptomatiskt för Europa i vårt århundrade med politiska
omvälvningar och uppryckta människoöden, men hon hade förmågan att ta vara på upplevelserna
i sina dikter, att ge dem en allmängiltig form. Hon skrev dikter nästan varje dag av sitt medvetna
liv, fram till det bittra slutet. Efter återvändandet till hemlandet upphörde de.”
Ur efterordet av Annika Bäckström

Annika Bäckström är vår främsta översättare av Marina Tsvetajevas poesi och prosa.

Recensioner

"Det finns hos Marina Tsvetajeva en märkvärdig balans mellan ömsinthet och karghet, mellan hängivelse
och vägran. Hoppfull pessimism, älskande raseri. Det är ett explosivt sätt att vara och tänka i världen
som präglar alla hennes dikter. Nu återutges ett urval Tsvetajeva på det lilla förlaget Akvilon; samma översättning
av Annika Bäckström har tidigare getts ut på FIB:s Lyrikklubb men föreligger nu i något utvidgat format.
Och det är samma uppfordrande dikter som alltid.

Tsvetajeva skriver från ett krigshärjat Europa under det förra seklets första sönderslitande decennier.
Under den tiden hinner hon både lämna sitt hemland dåvarande Sovjet och förlora ett barn.
”som / ett hus som störtar samman / är ordet: hem”, skriver hon. Tsvetajevas liv verkar fram till hennes
död för egen hand 1941 bestå i just ett tröstlöst försök att leva inuti ett sammanstörtande hus, kantat som det
är av bland annat politisk förföljelse och fattigdom. I dikten formuleras denna exilens position som analog
med själva poetskapet, vilket hon kallar en ”judendom”, ett pariaskap, en överflödighet i världen.

Säkert är det också därför hennes blick blir så skärskådande. Tsvetajevas poesi talar glasklart om historien
och döden, erotiken, förlusterna, och den formar sig till ett emfatiskt utrop - som ville den oavbrutet ruska om
sin läsare, säga: ”men se nu här!”. Och vad vill den att vi ska se? Den sönderfallande världen,
dess ensamhet och grymhet. Men också ett oförklarligt ljus därute, som av en brinnande möjlighet
att trots allt bebo den."
Hanna Nordenhök, Aftonbladet.

"2010 är läsupplevelsen lika stark som någonsin, vilket gör att jag med gott samvete kan utnämna dessa
dikter till 1900-talets stora poetiska mästerverk."
Mats Granberg, Norrköpings Tidningar Läs hela recensionen

”I det nytillkomna lyfter Tsvetajeva bland annat fram skalder som mördades av makten: André
(förryskad till Andrej) Chenier och Pusjkin. Cheniers offerdöd är hennes tema bara några månader
efter oktoberkuppen, som om hon förutser författarnas – sitt eget – öde under Sovjetregimen. Om Pusjkin,
martyren som dråparen (Nikolaj I) tvingas ära, skriver hon anmärkningsvärt nog året efter Majakovskijs
självmord. Tsvetajeva är garanterat svåröversatt, en diktande maximalist, en ”upprorsmakerska med
panna och med sköte”. Hur överföra hennes våldsamma puls och extrema förtätning till svenska?

Bäckström väljer att kompromissa, att hellre antyda än slaviskt följa de branta rytmerna och rimmen.
Hennes uttalade – och konsekvent realiserade – strävan är att fånga dikternas ”väsen”.”
Magnus Ljunggren, Svenska Dagbladet Läs hela recensionen

"Börja med att slå upp boken på sidan 98-99, och läs "Väninnan", en vackrare lesbisk kärleksdikt har
aldrig skrivits! Det finns ingen riktig gräns mellan inre och yttre verklighet i Tsvetajevas poesi, hon gör inte
skillnad mellan vad som är av personlig och samhällelig betydelse."
Håkan Sandell, Kristianstadsbladet Läs hela recensionen

"Tsvetajeva var medveten om människans flyktighet, men hennes daterade dikter är i allra högsta
grad levande, krävande och ger en stark upplevelse där man tydligt förnimmer hennes närvaro."
Eva Elmgren, Borås Tidning Läs hela recensionen

"Tsvetajevas ord är hårda, otämjda, och hon skriver med en stil som inte kan kallas något annat än livsfarlig.
För det är en poesi som inte tassar eller smyger eller trippar: den gör utfall, attackerar. Men främst är det
lekfullt skrivet, som om det behöver bevisas att geniet och barnet hör ihop. Till det spännande med Tsvetajevas
dikter hör hur hon lyckas övervinna bitterheten, göra den till något konstruktivt. Ilskan blir en energi,
en drivkraft, i en närmast erotiserad aggressivitet."
Björn Kolhlström, bernur.blogg.se/ Läs mer

AKVILON   |   Postadress: Ö. Vintergatan 92, 70343 Örebro   |   Tfn. 019-12 13 56   |   E-post info@akvilon.se